avsked?.

Mina vänner, det här kan vara det sista jag skriver. Tack vare mina tappra spioner så vet jag att de nu är ute efter mig. M ringde till L som skrek till mig att ta skydd. Därför sitter jag här och gömmer mig i ett trångt och mörkt rum. I alla fall om man släckte lyset, drog ned persienerna och volymen...
Nu har jag puls som en jagad hare och hör viskande röster och tassande steg. Jag ser svatra skuggliknande ninjor och känner banandofter i korridorena.
Jag vet att det är ute med mig. Har de bestämt sig för att döda så är det nog kört inom ett par timmar. Om jag inte lyckas hålla mig undan till klockan två, då kan jag förmodligen se fram emot att få uppleva helgen också. Men dit är det 4 timmar. Förstår ni den stress som jag kommer känna fram tills dess? Hur ska jag klara mig? Hur ska jag kunna äta lunch?
Jävla Maffia.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback