livets nyckfullhet.
Eller tre års slit för ingenting. Idag, inatt, just nyss, blev jag klar med inlämningsuupgiften. Eller klar och klar. Den skulle ju absolut lämnas in den 6 oktober så jag hade inte mycket till val. Med en halvtimma till godo satte jag mig för att redigera fotnötter och referenslista, samt läsa igenom vad jag skrivit så att det inte stod något i stil med JAG TROOOOR INTE PÅ VÄXTHUSEFEKTEN OCH JAG SKIIIITER I BARNEN I AFRIKA (regnregnregn) - vilket hade varit mycket troligt.
Tro fan att det tog MER än den där halvtimman. Typ 3 minuter i idag panikloggar jag in på hotmail för att skicka iväg det jag hade (inkusive halv referenslista). Då hänger sig datorn och står helt stilla i 5 minuter.
Då blundade jag, låtsades att klockan var två i eftermiddags, att jag precis var klar, att en god vän läst igenen min välarbetade uppsats, nickat gillande, hummat lite, gett mig en klapp på axeln som uppmuntran för mitt hårda slit och sagt - det finns inget mer du kan göra, det här är GULD.
Sen skickade jag iväg den. Trots att det inte spelade någon roll. Trots att det var försent och jag lika gärna hade kunnat göra det ordentligt. Kunde åtminstånde kommit med en klämmig slutsats. Känns som att jag spottade på allt Rosendal försökt lära mig. Jag kom för fan inte ens ihåg hur man skriver en fotnot rätt.
På tal om Rosendal så ska jag dit imorgon. Några stackars elever behöver tydligen MIN hjälp. Bjuds det inte på mat så spottar jag på dem också
Tro fan att det tog MER än den där halvtimman. Typ 3 minuter i idag panikloggar jag in på hotmail för att skicka iväg det jag hade (inkusive halv referenslista). Då hänger sig datorn och står helt stilla i 5 minuter.
Då blundade jag, låtsades att klockan var två i eftermiddags, att jag precis var klar, att en god vän läst igenen min välarbetade uppsats, nickat gillande, hummat lite, gett mig en klapp på axeln som uppmuntran för mitt hårda slit och sagt - det finns inget mer du kan göra, det här är GULD.
Sen skickade jag iväg den. Trots att det inte spelade någon roll. Trots att det var försent och jag lika gärna hade kunnat göra det ordentligt. Kunde åtminstånde kommit med en klämmig slutsats. Känns som att jag spottade på allt Rosendal försökt lära mig. Jag kom för fan inte ens ihåg hur man skriver en fotnot rätt.
På tal om Rosendal så ska jag dit imorgon. Några stackars elever behöver tydligen MIN hjälp. Bjuds det inte på mat så spottar jag på dem också
Kommentarer
Postat av: Heddix
var såklart tvungen att springa o läsa bloggen på direkten, påminn mig att göra det oftare, det är ju ett riktigt nöje!(o jag slipper verka som ett fån när jag missar viktiga saker. tex rosendal.)
Trackback