Påpekande
Da helg
Det här är min helg om två veckor, nån som är på?
måste jag säga att min nuvarande tisdag är sjukt tråkig och jag har massa energi och skriver alldeles för långa inlägg för att det ska få nått samanhang, eller förstår man det ändå?
det regnar...
jag borde...
Men det vill jag inte så jag skiter i det!
Istället tänkte jag visa nått roligt:
xD x| :} .*.
HAHAHA
Jag tycket det var skoj!
Charmlotta
THIS IS FOR YOU:
Ett ord: WOWNAJS
Vidrigt
Något vidrigt hände just. Det vidrigaste av vidrigast. Jag satt i godan ro och knaprade nötter. Små, oskyldiga hasselnötter. Just när jag biter i en liten nör ser jag med mitt högra öga ett litet rökmoln stiga ur munnen. Känner samtidigt en obehaglig bismak av ... mögel? WTF. Min nöt hade en hemlg mögelhåla i mitten. Förmodligen bodde det också en liten finurlig mask där i, men jag stannade inte för att ta reda på deet.
Albino
Varför finns det fler albinokaniner än det finns albinomänniskor?
Dagens fråga.
Karl gissar på bristande incest hos människor. Åsa säger att det är snyggt.
Jag vet inte vad jag ska tro.
+ det här också.
Glömde berätta att jag tycker väldigt mycket om skor. Har länge velat haft ett par röda, men de skor jag allra helst vill ha just nu är ett par sånna här fast svarta.
Mini-me fakta
~ jag har ganska snygga vader, de är visserligen lite stora (okej, jag har elefantvader, men det ser bättre ut i lite högre klackar ^^)
~ jag går jävligt stadigt i pumps, särskilt när jag är lite mindre stadig på annat håll
~ jag har inte bitit på en nagel sen jag var sex år, då jag slutade för att en ful kille bet på naglarna
~ jag har snygga händer, särskilt på håll och när jag viftar på dem
~ jag har hår på huvudet, en hel del faktiskt. En del skulle nog kalla det halvlång, andra lite längre
Dessutom har jag lååång erfarenhet av drama då jag gått i en väldigt högaktad dramaklass under stor del av mina tonår, i en skola lite så där söder om staden. Jag kan bland annat stoltsera med mina insattser i Hamlet, En julsaga och en clownföreställning.
Grå som galoscher
Idag är inte min dag. Dåliga händelser överstiger de bra händelserna med hästlängder.
Bra:
Pratade om nyår på lunchen. Det var kul.
Jag hann med bussen.
Häst var ren.
Dåligt:
Det regnade.
Mina stövlar är trasiga.
Mitt hår var fett (antar att jag till viss del får skylla mig själv här).
Vattenslangen exploderade i mitt ansikte och över min jacka.
Vattenslangsexplosionen ledde till att en sjö bildades utanför dörren.
JAG MISSADE MIN JOBBINTERVJU! - Hur kunde det hända?
>.<
Dagens visaste
Dagens visaste kommer däremot från en annan god vän. Vi kan kalla henne Hed.
Hed har alltid hållit fast vid att duscha, det är ett knappt nödvändigt ont, som i största möjliga mån ska undvikas. Idag upptäckte jag att hon har rätt.
För länge sedan var nämligen jag och Hed ute på ett äventyr som resulterade i ett litet blått band som fästs kring våra handleder. Eftersom jag sedan händelsen duschat x antal gånger så har mitt band sakta men säkert nötts till det obefintliga. Heds ser ut som den dagen då vi fick dem. Visserligen luktar Hed inte så gott, men när mitt band i dag gick av så förstår vi nog alla vad vi kan lära av den här historien.
Rekord!
Igår hade jag hela 3 unika besökare!
Tror, men jag är inte helt säker, att dessa tre inkluderar mig, reb, och e.
Vill ändå tacka er allihopa, för att ni stödjer imig och uppmuntrar mig till att fortsätta med mitt skrivande. Tack och tack.
far too cool
I-I-I'm far too cool, le-le-let's talk bo-bo-bout tha-that
... can't take it off från mitt huvud! Hörde låten i morse och ska väll inte klaga. Den är bra. Men det räcker. Det blir lite för mycket hip hop a hip ahip i dippi...
Först kom jag bara ihåg far too coll, le-le-let's talk bo-bo-bout tha-that. Kollade upp texte. Dumt gjort. Nu kan jag Ye-ye... också.
Känner mig därför lätt handikappad idag. Inte för att min hjärna är okuperad av Tensta. Det är inte så ovanligt att jag får jobba utan min hjärna. nej idag är problemet större. Varje gång låten hakar sig ( som i Ye-ye ) så hakar jag mig också. Och måste desutom röra mig i takt till usiken, vilket gör att jag sitter och gör små töntiga rörelser med händerna. Inget vettigt gjort idag alltså.
Ye-ye-yeah, and it goes...
Klockan 6...
Gick en promenad mad mamma. Hon är seg. Försökte beskriva HUR seg för Rebecca. Men Rebecca är också lite seg.
Jag: Hon går typ 20 km/h.
Reb: 20 km/h?!
Jag: Ja! Jämfört med en bil är väll det ganska segt?
Hon borde veta att jag alltid jämför mamma med bilar. Segpropp!
1995
Eller för att citera Patrik Isaksson "Får jag aldrig mera vara din vän, 1995?"
Eller hur den truddelutten nu gick.
Why have you forsaken me?
Jag ska stå på egna ben och inte lyssna till de där idioterna som försöker locka och pocka över mig på deras sida. Idioti är vad det är!
De kan sitta där och hånle när jag ger efter för mina behov men jag SKA inte sluta... Måste kämpa... Försöka..
ÅÅÅ jag ger upp. Januari the hälsomånad styr min omgivning med ett järngrepp och från och med imorn är det ingen tv och långa promenader som gäller. Kanske.
Jag ska i alla fall sluta med godis.
Attackerad av en trasselsudd
Idag ska jag bara berätta om 7 minuter av gårdagen. Men OJ vilka sju minuter.
Jag var sent ute som vanligt, men kände mig lugn eftersom bussarna går var 10:e minut. Knatar ut till bussen 19.37 för att ta 19.39-bussen. Trodde jag. Men nej, efter halv åtta går bussarna var 30:e minut. Tack för den. Kommer på att en annan buss går i närheten 19.44 så jag skyndar mig ner för backen, mot bussållsplatsen! Ser bussen uppenbara sig vid horisonten, ökar tackten, passerar man med liten svart jävla hund, vänder mig om och ser bussen komma närmre och närmre, chansen att jag hinner fram till hållplatsen minskar. Så jag springer. Och hundjävelen springer efter, lös såklart, skällande som en tok, hoppande och med blottade tänder. Trodde min sista stund var kommen. Mitt liv paserar i revy, en dammigt testamente uppenbarar sig och jag funderar på om jag hinner skrika att jag vill att de spelar Lou Reeds Prefect Day på min begravning. Så öppnas glasdörrarna, jag slänger mig in, trycker mitt ganska skamfilade busskort på knappen, vänder mig mot busschaufören och skirker kör och lungnar inte ner mig förän bussens välbekanta vibrerande brum hörs under mina fötter. Jag överlevde, men hunden, han ska sjutas.
Nytt, fräscht men inte så främmande
På allmän begäran tänkte jag nu ta tag i min blogg.
Med allmän begäran så menar jag att jag gör det för Rebeccas skull, så att hon kan fylla sin tillvaro med mina små tankefjun (bra ord va? läste det i tidningen i morse, det är ju bara för gulligt, Gah! ge mig! vill ha! CRAVINGS! ehhrm...).
Med min blogg menar jag de futtiga rader som jag för ett och ett halvt år sedan klottrade ner under den här adressen i hopp om att sprida lite glädje/förtröstan/aggression och så smånigom bli Sveriges största blogg. Jag var ung och naiv. Nu vet jag bättre. Det här kommer aldrig bli Sveriges största blogg, inte uppsalas största, inte min stadsdels, mitt kvarters, eller ens mitt hus största (så fort jag övertalat pappa att göra sin egen kommer jag vara överkörd och platt som en planka).
Men kanske får jag lite kul ändå, och ja, du också Rebecca.
Och nu tog det stopp. Alla tankar och idéer som jag har tänkt på under frukosten är som bortblåsta. Tankefjun.
Och när jag ändå håller på så varför inte, DAGENS LÅT: HappY - frYars